Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ur allt gift han möjligen kunde och sedan tända en
cigarrett och bränna köttet med dess glödande ända.
Men medan han höll på att göra lätta korssnitt med
knivbladets spets började hon röra sig oroligt.
”Ligg stilla”, befallde han, då hon satte sig upp,
just då han närmade sina läppar till såret.
Till svar fick han ett eftertryckligt slag i ansiktet
av den lilla handen. I det samma rusade
indianpojken fram ur snåret, svängande en liten död orm och
ropande triumferande:
”Labarri! Labarri!”
Francis anade det värsta.
”Ligg stilla och var lugn!” upprepade han barskt.
”Ni har inte en sekund att förlora.”
Men hon såg endast den döda ormen. Det var
tydligt att den lugnade henne, men det såg Francis icke,
ty han lutade sig åter fram för att suga ur giftet.
”Hur vågar du!” hotade hon. ”Det är bara en
labarriunge, och deras bett är oskadligt. Jag trodde
att det var en huggorm. De äro så lika då labarrin är
ung.’”
Det hämmade blodet plågade henne, och hon tittade
ner och varseblev hans näsduk som var knuten
omkring knät.
”Vad har du gjort?”
En varm rodnad steg upp till hennes ansikte.
”Det var ju bara en labarriunge”, sade hon
förebrående.
”Ni sade att det var en huggorm”, svarade han.
Hon gömde sitt ansikte i händerna, men rodnaden
spred sig till hennes öron. Om det icke var hysteri
kunde han ha svurit på att hon skrattade, och för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
