Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ehuru hon vägrade att ta emot papperet läste
hennes ögon ofrivilligt den första raden:
”Jag är den man som ni tog för Henry
Morgan .. ”
Hon såg på honom med överraskade ögon som ej
förstodo mycket men som gissade sig till åtskilligt.
”På min ära”, sade han allvarligt.
”Är... ni... inte ... Henry ?” flämtade hon.
”Nej. Vill ni inte vara god och ta det och läsa
det?”
’Denna gång lydde hon, och han tog ej ögonen ifrån
den gyllne solbrännan på hennes ljushyllta ansikte,
som om blodet därunder alstrade denna härliga gyllne
blekhet.
Nästan i en dröm upptäckte hon att han såg in i
hennes överraskande, frågande sammetsbruna ögon.
”Och vem skulle ha undertecknat detta?” frågade
hon.
Han hämtade sig och svarade blott med en
bugning.
”Men namnet — ert namn?”
”Morgan, Francis Morgan. Som jag förklarar
där äro Henry och jag något slags avlägsna släktingar,
fyra femtedels kusiner eller något dylikt.”
Till hans förvåning fingo hennes ögon plötsligt ett
misstroget uttryck, och den gamla välbekanta vreden
blixtrade.
”Henry”, sade hon anklagande. ”Detta är en list, *
en satanisk list du försöker använda mot mig.
Naturligtvis är du Henry.”
Francis pekade på sina mustascher.
”Dem har du låtit växa ut nyligen”, trotsade hon.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
