Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Morgans sida vid sida, Francis med armen om
Henrys axel, som om han ännu beskyddade honom. På
ena sidan om ratten satt skepparen med armarna på
knäna och huvudet på armarna och sov, och i precis
samma ställning sov, på andra sidan om ratten,
ror-gångaren, som inte var någon annan än Percival, den
svarte Kingstonnegem. Mellandäck var strött med
de mångfärgade matroserna, och på det lilla skanstaket
sov utkiken liggande på magen och med ansiktet gömt
mot armarna.
Leoncia på sin upphöjda plats vaknade först.
Stödjande huvudet mot handen och med armbågen vilande
på en flik av ponchon på vilken hon låg, tittade hon
ner på de båda unga männen. Hon slets mellan dessa
två som voro så lika, hon älskade dem båda, kom ihåg
Henrys kyssar och njöt, så att hennes kinder
betäcktes av rodnad, vid minnet av Francis’ kyssar, och hon
var både häpen och förskräckt över att hon kunde
älska två män på samma gång. Hon hade ju redan
gjort den reflexionen att hon skulle följa Henry till
världens ände och Francis ännu längre. Hon kunde
ej förstå sina egna ostadiga känslor.
Flyende från sitia egna tankar som skrämde henne
sträckte hon ut armen och kittlade Francis på näsan
med ändan av sin silkessjal. Ännu sovande gjorde
denne några oroliga rörelser med handen och slog
efter vad han trodde vara en mygga eller en fluga, så att
han träffade Henry midt i brö~tet. Det var alltså
Henry som vaknade först. Han satte sig upp så
hastigt att han väckte Francis.
”God morgon, min ärade släkting”, hälsade
Francis. ”Varför så häftig?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
