Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELFTE KAPITLET
Sänkan i hjärtat av den Blinde banditens
landområde tycktes ha varit en liten tjurfäktningsarena. Tio
fot djup och trettio i diameter, med slätt golv och
lodräta väggar, hade den tack vare sin naturliga form
endast krävt föga arbete av människohänder för att
bli symmetrisk. Säckvävsfolket, haciendados och
gendarmerna, alla voro närvarande, utom Rättskiparen
och mestizen, och alla sutto rundt omkring arenan som
publik för att åse en gladiatorstrid där nere.
På befallning av säckvävsfolkets bistre anförare,
som hade tagit dem till fånga gingo Henry och el
Jefe på en kort stege ner på arenan. Anföraren och
flera av banditerna följde med dem.
”Gud allena vet vad som nu kommer att ske”, sade
den skrattande Henry på engelska upp till Leoncia
och Francis. ”Men antingen det är fråga om ett
vanligt slagsmål eller en boxningsmatch efter alla
konstens regler, är det den tjocke Jefen det gäller för mig
att stuka. Men den blinde gubben är slug, och han
kommer säkert att göra oss jämställda i fråga om
chanserna. Om han får mig under sig, ska ni sträcka
upp tummarna och föra så mycket oväsen ni kan. Ni
kan lita på att hela hans följe kommer att sträcka upp
tummarna om det är han som ligger under.”
Utom sig över att ha råkat i denna belägenhet
tilltalade el Jefe anföraren på spanska.
”Jag slåss inte med den där mannen. Han är yngre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
