Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med leende ögon gav hon åter tjänarinnan en vink,
och denna fyllde hans bägare på nytt.
”Nu kanske det blir ett nytt misstag?” sade hon
sarkastiskt då han hade druckit ur.
”Nej, drottning”, svarade han. ”Nu är allt klart.
Jag kan behärska mitt ärliga hjärta. Francis
Morgan, han som kysste er hand, är den som utvalts att
bli er make.”
”Det är sant”, sade hon högtidligt. ”Det var hans
ansikte jag såg, och jag visste det från början.”
Sålunda uppmuntrad fortfor Torres:
”Jag är hans vän, hans allra bäste vän. Ni, som
vet allting, känner nog också till vad som menas med
hemgift. Han har skickat mig, sin bäste vän, att fråga
efter och undersöka hans bruds hemgift. Ni skall
veta att han är bland de rikaste männen i hans eget
land, där människorna äro mycket rika.”
Hon reste sig så plötsligt från divanen att Torres
ryckte till och så när hade ramlat ner på golvet i sin
paniska skräck för att få ett knivblad mellan axlarna.
I stället gick drottningen hastigt, eller rättare sagt
svävade, bort till dörren till ett inre rum.
”Kom!” sade hon befallande.
Då Torres kom in där och såg sig omkring,
förstod han genast att det var hennes sovrum. Men han
fick ej mycket tid att iaktta några detaljer. Hon
lyfte upp locket på en tung mässingsbeslagen kista
av järnek och uppmanade honom att titta ner i den.
Han tydde och blev slagen med häpnad. Den lilla
flickan hade talat sanning. Kistan var fylld med en
ovärderlig skatt av ädelstenar — diamanter, rubiner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
