Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mig älska. Jag älskade aldrig Henry så som jag
älskade er, så som jag, Gud förlåte mig, älskar er ännu.”
Francis var utom ig. Han slog armarna om henne
och tryckte henne hårdt intill sig.
”Det är er bröllopsdag”, flämtade hon förebrående,
midt i omfamningen.
Han drog tillbaka sin arm.
”Och det säger ni, Leoncia, i ett sådant ögonblick”,
sade han sorgset.
”Varför inte?” utbrast hon. ”Ni älskade mig. Ni
lät mig förstå, alldeles tydligt, att ni älskade mig;
men här i dag svek ni er själv, gick ivrigt och gladt
åstad och gifte er med första bästa kvinna med vitt
skinn. ..”
”Ni är svartsjuk”, sade han och kände sitt hjärta
spritta av glädje, då hon böjde på huvudet. ”Nåja,
må så vara att ni är svartsjuk, men på samma gång
begagnar ni er av kvinnornas privilegium att ljuga.
Vad jag gjorde, det gjorde jag inte ivrigt och gladt.
Jag gjorde det för er skull och för min skull — eller
rättare sagt för Henrys skull. Jag har, gudskelov,
ännu en mans heder i bröstet.”
”Mannens heder är inte alltid en glädje för
kvinnan”, svarade hon.
”Vill ni hellre att jag skall vara ohederlig?”
”Jag är bara en älskande kvinna.”
”Ni är en stingande kvinnogeting”, utbrast han
häftigt, ”och ni är inte rättvis.”
”Är någon kvinna rättvis då hon älskar?” erkände
hon. ”Männen kunna léva för sin heder, men som
kvinna tillstår jag ödmjukt att kvinnan endast lever
för sin kärlek.”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
