Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
er syster, är stulen. Hon är bunden på en häst som
springer fort utmed stranden.”
Men Alessandro, som sagt godnatt till Leoncia för
knappt en halvtimme sedan, skrattade misstroget och
måttade med foten. Yi Poon var förtvivlad. Han
tog fram sina tusen dollars, lade dem i Alessandros
hand och sade:
”Gå genast och se efter. Om senoritan är i huset
nu, så behåll alla de där pengarna. Om senoritan inte
är i huset, då ni ger mig igen pengarna ...”
Alessandro blev övertygad. En minut därefter
väckte han hela huset. Om fem minuter höllo de
yrvakna stallpeonerna på att sadla hästar och packåsnor
på bakgården, medan herrarna Solano klädde sig i
riddräkt och försågo sig med vapen.
Uppåt och nedåt kusten och på de olika vägar som
ledde till Cordilliererna spredo sig herrarna Solano
och spejade förgäves i mörkret efter rövarnas spår.
Slumpen ställde så till att Henry fann dem trettio
timmar därefter och följde dem så att han träffade
på hela sällskapet lägrat i ”Guds Fotspår”, där den
gamle Mayaprästen först hade sett Chias ögon,
sysselsatt med att laga till frukost. Tjugu mot en.. .
det var icke tilltalande för Henry Morgan. Vad som
däremot intresserade honom var den dynamitlastadé
mulan, som var tjudrad ett stycke ifrån de några och
fyrtio åsnorna och ännu bar sin last på ryggen. I
stället för att göra det tydligen omöjliga försöket att
rädda Leoncia och inseende att hennes dygd just var
betryggad genom fiendernas stora antal, stal han
dynamitmulan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
