Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kan först fått tag i — kommo nu Torres, el Jefe och
deras folk travande. Henry tog sikte, icke på dem,
men på den litet närmare punkt där han först
planterat ut sin dynamit. Då han fyrade av insveptes hela
den mellanliggande marken i ett moln av rök och
jord. Då molnet långsamt skingrades såg man halva
antalet ryttare och riddjur omkullkastade och
allesamman bedövade av explosionen.
Henry fattade Leoncias hand, ryckte upp henne och
började springa med henne vid sin sida. Då han
kommit lagom långt förbi det andra dynamitstället drog
han ner henne bredvid sig för att hon skulle få vila
sig och hämta andan.
”De komma inte så fort den här gången”, viskade
han triumferande. ”Och ju längre de förfölja oss,
desto långsammare komma de.”
Som han förutsagt rörde förföljarna sig mycket
försiktigt och långsamt framåt, då de visade sig igen.
”De borde sätta livet till”, sade Henry. ”Jag har
inte hjärta att göra det. Men nog skall jag sätta
skräck i dem.”
Han sköt åter på dynamiten och flydde sedan till
det tredje stället.
Sedan han framkallat den tredje explosionen,
rusade han med Leoncia bort till sin tjudrade häst, satte
upp henne i sadeln och sprang bredvid henne, hållande
sig fast i stigbygeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
