- Project Runeberg -  Afgrundens folk /
13

(1916) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Huru jag kom dit

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Men en hop trasiga åskådare hade redan samlats
omkring vagnen, och jag skrattade om igen och gick tillbaka
till klädmånglarens bod.

Här bestod den förnämsta svårigheten i att förmå
affärens innehafvare att begripa, att det verkligen var
gamla kläder jag ville ha. Men efter flera fruktlösa
försök att påtruga mig en omgång nya omöjliga sådana,
började han ta fram några fång gamla, under det han med
mystisk uppsyn gjorde åtskilliga dunkla utlåtelser. Detta
gjorde han i den påtagliga afsikten att låta mig veta,
att han hade »genomskådat min belägenhet», för att
skrämma mig till att betala hvad som helst för det jag ville
ha — af fruktan för att bli upptäckt. Han tog mig
naturligtvis för att vara stadd i trångmål — kanske för en
öfverklassförbrytare från andra sidan oceanen — i alla
händelser för en person som var angelägen att undvika
polisen.

Men jag disputerade med honom om den oförskämda
skillnaden mellan hans varas pris och dess värde, tills
jag hade fullkomligt tagit honom ur hans villfarelse och
han begynte bedrifva en hårdnackad underhandling med
en lika hårdnackad kund. Slutligen valde jag ett par
grofva, duktigt slitna byxor, en nött kavaj, som hade en
enda knapp i behåll, ett par grofva skor, som tydligen
hade varit med där man skyfflade kol, ett tunt läderbälte
och en mycket smutsig klädesmössa. Mina underkläder
och strumpor voro nya och varma, men af en sort som
hvarje amerikansk kringvandrande arbetare under vanliga
förhållanden kan förskaffa sig.

»Jag må säga, att ni ä’ en sluger en», sade
klädmånglaren med hycklad beundran, då jag lämnade honom de
tio shillings, om hvilka vi slutligen hade kommit öfverens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:42:34 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljafgrund/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free