- Project Runeberg -  Afgrundens folk /
53

(1916) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. Fryingpangränden och en glimt af Inferno.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och kryssade oss fram mellan vimlet af unga värdelösa lif,
klefvo öfver kvinnan med den oförsynt blottade
barmen.

Därefter besökte vi de bostäder, som Londons stad
har låtit uppföra på tomterna, där de fattigkvarter voro
belägna, hvarest Morrisons »Child of the Jago» hade sin
bostad. Byggnaderna hyste numera flera hyresgäster än
förr, men där var likväl mycket sundare. Dessa
bostäder innehades emellertid af bättre klassens arbetare och
handlverkare. Fattigkvarterens innevånare hade helt
enkelt flyttat bort för att trängas i andra slumkvarter eller
bilda nya.

»Och nu», sade skoarbetaren — den duktige karlen,
som arbetade så fort, att man icke skulle kunna följa det
med ögonen — »nu skall jag visa er en af Londons lungor.
Här ha vi Spitalfieldsparken». Han uttalade ordet
»parken» med ett visst förakt.

Skuggan från Kristuskyrkan faller öfver
Spitalfieldsparken, och i skuggan från Kristuskyrkan såg jag denna
eftermiddag vid tretiden en syn, som jag aldrig mera vill
se. Det finns inga blommor i denna park, som för öfrigt
är mindre än min egen rosengård därhemma. Där växer
ingenting annat än gräs, och platsen är i likhet med alla
Londons »parker» omgärdad med ett skarpspetsadt
järnstaket, för att hemlösa män och kvinnor icke skola kunna
komma in och sofva där under nätterna.

Då vi gingo in på den gröna platsen, kom en
gammal kvinna mellan femtio och sextio och gick förbi oss,
vandrande med envis ihärdighet, ehuru med vacklande
steg, och släpande på ett par tjocka bylten i säckväf, som
hängde tvärs öfver hennes axel, det ena fram och det
andra bak på hennes rygg. Hon var en landstrykerska, en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 20:52:21 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljafgrund/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free