Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. En man, som har gjort sig förtjänt af Viktoriakorset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillfälligt hvila sina trötta ben öfver natten och sedan arbeta
som en hel karl dagen därpå till gengäld för det kvarter,
han fått.
Mitt andra försök att tränga mig in i det tillfälliga
härberget började under mera lofvande utsikter. Jag
startade midt på eftermiddagen, åtföljd af den fanatiske unge
socialisten och af en annan vän, och allt hvad jag hade
i fickan var tre pence. De lotsade mig till Whitechapels
arbetshus, som jag från början betraktade från ett
välvilligt hörn. Klockan var några minuter öfver fem på
eftermiddagen, men redan då var där bildad en lång och
melankolisk kö, som sträckte sig rundt byggnadens hörn
sedan så långt man kunde se.
Det var en ytterst bedröflig syn att se alla dessa män
och kvinnor väntande under det kyliga skymmande
slutet af dagen för att få en fattigmansbädd under natten,
och jag tillstår, att mitt mod var nära att svika. I likhet
med gossar utanför tanddoktorns dörr, upptäckte jag
plötsligt en massa skäl för att jag borde vara på helt annat
håll. Mitt ansikte måste ha förrådt någonting af den
strid, som pågick inom mig, ty den ene af mina ledsagare
sade: »Var inte rädd — det kan nog gå.»
Naturligtvis kunde det gå, men jag fann genast, att
till och med de tre pence, jag bar på mig, voro en
alltför stor rikedom i sådant sällskap — och för att all
stötande åtskillnad skulle utplånas gjorde jag mig af med
mina kopparslantar. Sedan sade jag adjö till mina vänner,
och med hårdt klappande hjärta lommade jag af nedåt
gatan och intog min plats i slutet af kön. Beklagansvärd
såg den ut, denna kö af fattigt folk, som stapplade på den
branta sluttningen mot döden — men huru beklagansvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
