- Project Runeberg -  Afgrundens folk /
76

(1916) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Åkaren och grofsnickaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

de fina rätter, som deras respektive hustrur hade lagat åt
dem i forna dagar.

»Men jag har sedan en gång gått fastande i tre hela
dygn», sade åkaren.

»Och jag i fem», förklarade den andre med
fördystrad uppsyn vid detta minne. »Fem hela dygn med
ingenting annat än några apelsinskal i magen — det är mer än
en människa kan stå ut med, sir, och jag var också nära
döden. Ibland, när jag har vandrat omkring på gatorna
om nätterna, har jag varit så desperat, att jag har
föresatt mig att våga vinna, våga tappa ... Ni förstår nog,
hvad jag menar, sir — att jag skulle begå något stort rån.
Men när så morgonen kom, gick jag där för kraftlös af
hunger och köld för att ens kunna skada en liten råtta.»

Och sedan deras stackars kroppar hade värmts upp
af födan, började de också brösta sig och skryta och
tala politik. Jag kan endast försäkra, att de talade politik
lika väl som medelklassens män i genomsnitt, och bra
mycket bättre än en del medelklassare, som jag har hört.
Hvad som väckte min förvåning var den säkra kunskap de
hade om vår värld, om dess geografi och olika folk, och
om nutidens historia. Som jag redan förut har sagt — de
voro inga dumhufvud dessa bägge män. Hela felet var
att de voro gamla, och att deras barn hade svikit sin
plikt att växa upp och ge dem en plats vid sin härd.

Jag vill bifoga ännu en liten tilldragelse från den
stund, då jag tog afsked af dem vid hörnet, sedan de
med stor belåtenhet hade stoppat på sig ett par shillings
och myste af förnöjelse öfver att vara säkra på att kunna
få sofva i säng den natten. Jag hade tändt en cigarrett
och stod i begrepp att slänga bort den brinnande stickan,
då åkaren sträckte ut handen efter den. Jag räckte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 20:52:21 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljafgrund/0076.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free