- Project Runeberg -  Afgrundens folk /
93

(1916) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. I härberget

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

själfva. De skräpa blott med sin tillvaro, och det är
bättre att de äro ur vägen. Brutna af vedermödor, dåligt
födda och ändå sämre närda, äro de alltid de första som
smittas af sjukdomar, och de äro också de som fortast
duka under och dö.

De känna själfva med sig, att samhällets bemödanden
gå ut pä att göra sig af med dem. Vi höllo på att stänka
ut desinfektionsmedel vid likboden, då en likvagn
stannade därutanför och fem lik packades in i densamma.
Och nu började mina arbetskamrater tala om »hvilt
pulver» och »svart mixtur», och jag upptäckte, att de
alla hade den öfvertygelsen, att om en fattig man eller
kvinna var till för mycket besvär på sjukhuset eller hade
någon elakartad sjukdom, så »hjälpte man dem i väg».
Det vill säga, att de obotliga och de besvärliga fingo en
dosis »svart mixtur», eller »hvitt pulver» och skickades
på detta sätt öfver gränsen. Det gör alldeles detsamma,
om det verkligen förhåller sig så eller ej.
Hufvudsumman är, att de ha den känslan att det är så, och att de
ha skapat särskilda uttryck för sin öfvertygelse — »svart
mixtur» — »hvitt pulver» — »hjälpa i väg».

Klockan åtta gingo vi ned i ett källarrum under
sjukhuset, där man bar till oss té och öfverlefvorna från
köket. Dessa voro uppstaplade på ett väldigt fat, i en
obeskriflig röra — brödbitar, klunsar af flott och fett fläsk,
den brända ylterskorpan af rostadt kött, ben — med ett
ord allt, som hade lämnats på tallrikarna af patienterna,
hvilka ledo af alla slags sjukdomar. Och i denna röra
stucko mina arbetskamrater sina händer, gräfde och
krafsade, vände upp, undersökte, förkastade och
rafsade åt sig. Det var icke vackert att se. Svin kunde icke
ha burit sig värre åt. Men de stackars uslingarna voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 20:52:21 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljafgrund/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free