- Project Runeberg -  Afgrundens folk /
104

(1916) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Utspisningsstället

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

afstånd, men — ja, där stå vi nu, och »men» är det
enda som kan sägas.

Polisen gick, och vi samlades ånyo, likt flugor kring
en honungskruka. Ty det var ju någonting underbart
som väntade oss — en frukost! Vi kunde omöjligt ha
samlats med mera ifver och ihärdighet, om där hade
skänkts bort bankanvisningar på millioner. Somliga
hade redan satt sig att sofva igen, då polisen kom tillbaka
och skingrade oss, men så snart kusten åter var klar,
vände vi tillbaka.

Klockan half åtta öppnades en liten dörr, och en
frälsningssoldat stack ut hufvudet. »Inte är det något
förnuft i att spärra vägen på det här sättet», sade han.
»De som ha biljetter få komma in nu, och de som ä’ utan
få komma klockan nio.

Å, den frukosten! Klockan nio — således halfannan
timmes längre väntan. De, som hade biljetter, afundades
storligen. De fingo nu komma in, tvätta sig och sitta
och hvila till frukosten, medan vi väntade på samma
frukost ute på gatan. Biljetterna hade blifvit utdelade
kvällen förut på gatorna och utmed strandvägen, och att man
hade fått en sådan berodde alls icke på någon förtjänst
eller värdighet, utan på tur.

Klockan half nio insläpptes flera som hade biljetter,
och klockan nio öppnades den lilla porten för oss. Vi
trängde oss igenom och befunno oss på en gård, där vi
stodo så tätt packade som sardiner. Vid mer än ett
tillfälle har jag som vandrare i Nordamerika fått arbeta
för min frukost, men aldrig så hårdt som för denna
Under mer än två timmar hade jag väntat utanför, och
mer än en timme fick jag vänta på denna tätt packade
gård. Jag hade icke haft någonting att äta på hela nat-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 20:52:21 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljafgrund/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free