Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 13. Dockarbetaren Dan Cullen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
endast skulle påskynda hans död, därför att den
sjukdom, hvaraf han led, just förtärde njurarna och där
således icke fanns något fett att ta bort, hvarför doktorns
förevändning endast var en påtaglig lögn. Hvarpå
doktorn blef förgrymmad och kom icke i hans närhet på
nio dagar.
Så blef hans bädd ställd på lut, så att hans fötter och
ben höjdes upp. Genast märktes vatten i själfva
kroppen, och Dan Cullen förklarade, att förändringen hade
vidtagits för att vattnet skulle gå från benen till
kroppen och döda honom fortare. Han begärde att få komma
därifrån, fastän man sade honom, att han skulle dö på
vägen utför trapporna, och mera död än lefvande släpade
han sig till skoflickarens verkstad. Då detta nedskrifves,
ligger han döende på nykterhetssjukhuset, sedan hans
trofaste vän skoflickaren hade rört upp himmel och jord
för att få honom dit.
Stackars Dan Cullen! En man af ringa härkomst,
som törstade efter kunskaper; som förrättade kroppsarbete
om dagen och studerade under nattliga vakor; som
drömde sin dröm och kämpade modigt för »saken»; en patriot
med kärlek till mänsklig frihet, och en oförskräckt
stridsman. Och så till slut — då han icke var nog gigantisk
att besegra de omständigheter, som bundo och gäckade
honom — cyniker och pessimist, kämpande sin sista
strid på ett fattigmansläger i en välgörenhetsinrättning.
»När en man dör, som kunde ha varit vis och icke
blef det, kallar jag detta för ett sorgespel.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
