- Project Runeberg -  Afgrundens folk /
191

(1916) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 20. Kaféer och nattkvarter

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andedräkt, som följer med en öfverbefolkning af
snuskiga och eländiga individer, och dagen därpå föres den
återigen ut för att bli såld.

Den fattige arbetaren i East End vet icke hvad det
vill säga att äta godt och hälsosamt kött och dito frukt
— egentligen äter han sällan kött och frukt alls, och den
bättre arbetaren kan icke heller skryta med hvad han
äter. Att döma efter kaféerna, hvilka ju böra vara ett
kriterium, få de aldrig i hela sitt lif veta, huru verkligt
té, kaffe eller kakao smakar. Det vattenslask, som
serveras på kaféerna, hvilket endast varierar i fråga om
färgen, kan omöjligt ge en aning om hvad ni och jag
äro vana att dricka som té eller kaffe.

Jag kommer nu att tänka på en liten tilldragelse på ett
kafé icke långt ifrån Jubilee-street på Mile Endvägen.

»Kan ni låta mej få nå’nting för den här, barn? Hvad
som helst, bryr mej inte om hvad jag får. Jag har inte ätit
en smul på hela denna välsignade dag, och jag ä’ så
matt, så jag kan svimma . . .»

Hon var en gammal kvinna, klädd i lappade svarta
trasor, och i handen höll hon en penny. Den hon
kallade »barn» var en fårad fyrtio års kvinna, på samma
gång värdinna och uppasserska på kaféet.

Jag väntade — möjligen lika ifrigt som den gamla
— att få se huru hennes begäran skulle bli upptagen.
Klockan var fyra på eftermiddagen och hon såg svag
och klen ut. Värdinnan betänkte sig ett par ögonblick,
sedan gick hon efter en rågad tallrik med »stufvadt
lammkött och färska böner». Jag höll just på att äta
en portion af samma rätt, och det är min åsikt, att
lammet var ett gammalt får och att bönorna kunde ha
varit färskare utan att ha varit friska för det.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 20:52:21 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljafgrund/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free