- Project Runeberg -  Afgrundens folk /
228

(1916) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 24. En nattlig syn

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lifslefvande i sina jungler. Ve den dag, då alla dessa skulle
kräla ut ur sina nästen och kyffen, så att de som bo i
West End finge se dem — så som de goda och känsliga
aristokraterna i det feodala Frankrike fingo se deras
motsvarigheter och frågade hvarandra: »Hvarifrån ha de
kommit?» — »Är det människor?»

Dessa voro emellertid icke de enda djuren i
menageriet. De syntes blott här och där, lurande inne på
mörka gårdar och smygande likt gråa skuggor utmed
väggarna. Men kvinnorna, från hvars usla sköten de leda sitt
ursprung, de funnos öfverallt. De gnällde oförsynt och
tiggde i gråtmild ton om pengar och mer. De höllo
dryckeslag i hvarenda kroghåla, slampiga, okammade, surögda
larmande, plirande och tjattrande, flödande af
oanständigheter och allt slags uselhet, och sedan de hade blifvit
berusade kastade de sig baklänges öfver bänkar och bord
— obeskrifligt motbjudande och ohyggliga att skåda.

Och där fanns också andra — underliga, förvridna
ansikten och gestalter, förvrängda abnormiteter, som
trängdes omkring mig på alla sidor, ofattbara typer af
rusig fulhet, samhällets vrak, kringvandrande spöken,
lefvande döda — kvinnor, fördärfvade af sjukdom och
dryckenskap, tills de icke kunde förtjäna två pence i sin
uselhet på den allmänna saluplatsen — och män i
fantastiska lumpor, utmärglade af brist och vedermödor,
tills de icke längre liknade människor, med sina ansikten
ständigt förvridna till ett idiotiskt grimaserande, med en
gång som påminde om apornas, döende med hvarje
andedrag och hvarje steg de togo. Och där funnos unga
flickor om aderton eller tjugu år med välformade
gestalter och ansiktena ännu oberörda af förvridning och
uppblåsthet — de hade hamnat på afgrundens botten med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 7 20:52:21 2017 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljafgrund/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free