Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ljudbeteckning för Småländskan ock Öländskan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den eg. småländskan, målet i Värend ock
Finnveden samt intill dessa gränsande lands-
delar, sluter sig närmast (till skånskan, men
har vissa egendomligheter gemensamma med
götamålen: Hon” skiljer sig från de senare
i ljudbildningen hufvudsakligen genom sakna-
den af tungspets-r ock »tjockt» I samt genom
dem framkallade ersättningsljud (supradentaler
ock kakuminaler), i böjningen genom de kvar-
stående ändelserna -ade -at i impf. o. sup. af
verbens 1:a kouvjug. samt best. sg. f. -an, best.
pl. m. o. f. -ana, -erna af subst., ock utmärkes
för öfrigt genom diftonger för 8 ock å, Inom
Smålands geografiska område talas för öfrigt
dels götamål på gränserna till Vgötl. (n. Västbo)
ock Ögötl. (Vista, N. Vedbo, Aspel.), utmärkt
genom sina s. k. »tjocka» språkljud, skorrande
r (4) blott i början af ord ock efter kort vokal
(höra, Mora), $ som »tje»-ljud, f som »sje»-ljud,
frånvaron af ändelser i impf. o. sup. af 1:a
konjug., samt genom ändelserna i best. sg. f. -a,
best. pl. m. o. f. -å, -era; dels ett mål (Sranda,
Handb.), som i öftigt sluier sig till ö. Ögötlands,
men har 7S som »tje»-ljud ock tuugspets-r
öfver alt; dels slutligen Blekingsmål (en del af
. S. Möre), utmärkt genom kvarstående af g, I
|
+
&
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
