- Project Runeberg -  Genom Europa efter en bulldogg. Studentminnen, historier och hugskott /
7

(1907) [MARC] Author: Johan Levart
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

såsom varande gentleman, ålade sig själf ögonblickligen
botgörarstraff. Han tuggade sönder både lampglaset och
kupan. Med samma vällust som om han smort sig med
sparris och mycket smör.

Men han hade i alla fall en liten ovana, som vi i
allmänhet inte tyckte riktigt om. Han brukade då och då
bjuda hem till sig sina goda vänner. Man blef rikligen
trakterad, men då Bjällberg blef sömnig och ville gå och
lägga sig, så sade han god natt på ett litet egendomligt
sätt. Han kastade oss allesammans utför trappan.
Plötsligt och utan att säga ifrån på förhand eller någonting.
Trappan var brant och mörk. Och vi voro bara oroliga
öfver hvem som skulle kastas ut först. De sista föllo
nämligen mycket mjukare. Och i känslan häraf voro vi mycket
artiga och vänliga mot vår älskvärde värd. Jag lagade
alltid så att jag kom sist.

*



Men det är ett särskildt minne, jag vill berätta, och
det är därför som jag för dessa ungdomsminnen slösar
bort bläck och papper.

Det var en vinterkväll, en förskräckligt kall
vinterkväll. Jag vet inte hvad som flugit i vederbörande, men
ett beslut hade fattats, att domkyrkan skulle repareras.
Lunds domkyrka skall alltid repareras. Lunds domkyrka,
så färdig den än är, kan nämligen aldrig bli riktigt färdig
ändå. Hvarför? Jo, därför att det finnes så stora fonder
till detta tempels underhåll, och dessa fonder måste man
väl för skams skull använda på något sätt. Som det inte
vore riktigt juste att utdela kofvan till vice
pastorsadjunkter eller andra behöfvande, har man sedan gammalt
träffat en tyst öfverenskommelse att bara bygga och bygga.
Skulle man använda alla åtkomliga medel på detta sätt,
skulle man snart hinna ända upp till himmelriket. Men
dit vill inte domkapitlet, och därför afväger man så noga
dessa den världsliga mammons nådemedel.

Domkyrkan skulle sålunda repareras, och till denna
andäktiga ända hade man rest upp ofantliga
byggnadsställningar.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:42:58 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljbulldogg/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free