- Project Runeberg -  Genom Europa efter en bulldogg. Studentminnen, historier och hugskott /
11

(1907) [MARC] Author: Johan Levart
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Min besynnerligaste frukost.



Jag hade således ändtligen blifvit student.

Ja, ändtligen» ville väl, strängt taget, ej säga så värst
mycket, alldenstund jag nyss var sjutton år fyllda, men
hvilken spleen kan icke ofta uppfylla en sjuttonårig själ!

Nu gällde det att ägna sig åt vetenskapen på skarpen,
att mogna och åldras i visdom och kunskap och glömma
alla gamla pensionsflickor, som ännu, helt fräckt gingo och
klatschade med ögonen åt dessa omogna skolpojkar, som
vi numera knappast en gång gitte nicka åt.

Dessa pensionsflickor i Wittska pensionen vid
Järnvägsgatan i Helsingborg — jag minns dem ännu, än halft
som i dröm, än klart och tydligt. Den värsta af dem alla
var skön Helena med sitt ramsvarta hår, sina hvita
rofdjurständer och ögon glänsande som en zigenerskas. Hon
bligade och log åt alla, hon hade de mest välsvarfvade ben,
något som hon mycket väl visste, alldenstund hon städse
gick med allt för korta kjolar och alltför röda strumpor,
ett par ben, som hon ej var snål att visa, ty i hvarje
gathörn gjorde hon ett högt och gladt krumsprång.

Och efter trafvade en lång falang af svärmiska öfre
sjundeklassister med floretterna à la d’Artagnan
chevalereskt instuckna under vänstra armen till stor förtrytelse
för öfriga passerande medborgares näsor och öron, ett oskick
som också fick en efter vårt tycke högst orättmätig skrapa
i gubben Borgs Öresunds-Posten.

Men längre gick icke skön Helena. Hon storskrattade
åt hvarje det blygaste försök till närmande, dansade helst
för sig själf på de mordärna skolbalerna i gymnastiksalen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 15:00:53 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljbulldogg/0013.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free