- Project Runeberg -  Genom Europa efter en bulldogg. Studentminnen, historier och hugskott /
33

(1907) [MARC] Author: Johan Levart
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8,so för historier, som aldrig hade händt utom i Fakirens
egen fantasi.

Hände sig så, att den gode Fakiren före afresan från
Lund under ett förhastadt löfte om snar återbetalning
lyckats aflocka sin värderade kusin redaktören Waldemar
en summa, stor tjugo kronor. Dessa pänningar ansåg
Fakiren så godt som förvärfvade och egnade inte den
blekaste tanke åt återbetalning utan förskingrade gladeligen
hvart enda öre på gamla Rosberg vid Norrmalmstorg, där
flickorna voro litet si och så. Och det tyckte Fakiren
om, ty han älskade ingalunda preludier, så snart det gällde
kärlek.

En vacker dag på höstsidan satt emellertid den gode
redaktör Waldemar och studerade med en misstänksam
uppsyn sina anteckningar och räkenskaper. Han hade
nämligen lyckats för en billig pänning komma öfver en
mindre landtgård och tänkte nu bredvid journalistiken
egna sig åt en mera rationell svinafvel. Och visst behöfde
han pängar. Då får plötsligt hans grymma öga skåda en
post: »20 kronor, Falstaff Fakir.»

Ett ljus gick då för honom opp, hvadan han
ögonblickligen satte sig neder att författa ett skarpt björnbref, där
han i ampra ordalag förehöll Fakiren det orättfärdiga och
trolösa i dennes uppförande.

Som detta bref naturligtvis lämnades utan allt afseende
från Fakirens sida tog redaktören och kusinen följaktligen
och stämde den tredskande gäldenären till Stockholms
sjätte afdelning, där han äfven blef dömd.

Nu voro goda råd dyra. Då fick Fakiren en idé.
Sådana hade han oftast på lager. Gemensamt tågade vi opp
till öfverståthållarembetet och lyckades efter en hel mängd
palaver ändtligen få ett vederhäftighetsbevis för den
tredskande gäldenären. Detta afsändes också mycket riktigt
till Lund jämte ett något ovettigt bref till redaktören, där
han fick veta, hvad han egentligen gick för. Det kunde
rent af kallas »smädligt skrifsätt».

Bokskatt X.

3

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:42:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljbulldogg/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free