Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fjärran belägen stad, där ingen kände igen honom samt där
så småningom svinga upp sig till stor ära och
stadsfullmäktigskap. Men åt dessa funderingar logo alla som kände
honom.
* * *
På den tiden rådde ganska stor förbistring i
bostadsförhållandena bland studenterna i Lund. Kinesning var
ett mycket vanligt system bland alla dem, som trafvade
fram sitt lif något utanför skakloma. Och det var
sannerligen understundom inte så lätt att skaffa sig en liten
fridfull studiekula, då man inte med detsamma kunde
upp-svara med kontant hyra.
Jag minns en fattig yngling, som vid slutet af en termin
»glömt> att betala en resterande tia, och gick inte den
snikne värden i början af nästa termin omkring och varnade
alla andra värdar och rumuthyrande prästänkor i hela stan
för den ynglingen! Jag minns äfven en fördomsfri
hof-rättist, som på två år saknade fast bostad, utan flyttade
från den ene kamraten till den andre endast medförande
Sveriges rikes lag som hufvudkudde.
Efter denna lilla orientering i bostadsfrågan torde det
ej anses som något vidare märkligt om jag beslöt att för
någon tid kinesa hos Papageno, fast jag nu inte gärna vill
minnas de närmare orsakerna.
Papageno bodde i en gammal beryktad studentkasern
vid Sanct Petri Kyrkogata. Uppför en rankig trätrappa
kom man till en lång och mörk korridor, som var så godt
som kolmörk till och med midt på den ljusaste dagen. I
de små låga rummen här uppe bodde en flock sällsamma
individer ur studentkåren, och hvar och en af dem skulle
vara värd ett utförligt kapitel.
Där bodde den gamle, något rubbade medicine
kan-ditaten, som glömt att taga licentiaten medan han ännu var
ung och i tagen, utan i stället flackat några gånger öfver
Atlanten som läkarebiträde. Jag minns de små kalla grå
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
