- Project Runeberg -  All världens fiende med flere berättelser /
25

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - All världens fiende

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

vore lönlös — ja, mer än lönlös, det vore just att dra
över sig ännu större faror. Under ett helt år
inställdes all tillverkning av krut och alla soldater och
sjömän drogos tillbaka från alla fästningsverk och
krigsfartyg. Man diskuterade till och med allmän
avväpning vid den världskongress som samtidigt hölls i
Haag.

Och så förvärvade sig helt plötsligt en medlem av
Förenta staternas hemliga poliskår — Silas
Bannerman — världsrykte genom att arrestera Emil Gluck.
Först skrattade man endast åt Bannerman, men han
hade förberett sin sak mycket väl och inom ett par
veckor var den mest skeptiske övertygad om Emil Glucks
brottslighet. Det enda som Silas Bannerman aldrig ens
till sin egen tillfredsställelse lyckades förklara var hur
han först kom på den tanken att ställa Emil Gluck i
samband med de ohyggliga förbrytelser som begåtts.
Visserligen hade Bannerman varit i Vallejo i något
hemligt uppdrag då förstörelsen på Mare Island
inträffade, och man hade på Vallejos gator utpekat Emil
Gluck för honom som en »konstig kurre», men detta
hade då icke gjort något särskilt intryck på honom.
Det var först efteråt, då han under någon tids
tjänstledighet vistades uppe bland Klippiga bergen och där
läste de första underrättelserna om förstörelsen utmed
atlantiska kusten som han plötsligt kom att tänka på
Emil Gluck, och med detsamma slog det honom som
en blixt att det kunde finnas någon gemenskap mellan
Gluck och den hemska förödelsen. Det var blott en
hypotes, men den var tillräcklig för att leda till målet.
Det stora i saken var just att hypotesen spirade fram
— i sig självt en akt av omedveten hjärnverksamhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 3 23:35:27 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljfiende/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free