- Project Runeberg -  All världens fiende med flere berättelser /
50

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den starkes styrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

färgades himmelen röd av skenet från en vulkan. Bakom
dem gapade den svarta mynningen av en håla, varifrån
vindpustar emellanåt trängde ut. Strax framför dem
flammade en eld. Vid ena sidan låg det delvis förtärda
kadavret av en björn och på aktningsfullt avstånd
därifrån ett antal stora, raggiga, varglika hundar. Var
och en av männen hade båge, pilar och en väldig klubba
bredvid sig, och vid hålans mynning stodo skrovliga
spjut lutade mot klippan.

»På det viset var det som vi flyttade från hålorna till
träden» utlät sig Långskägg.

De skrattade bullersamt, likt stora barn, vid tanken
på en föregående historia, varom hans yttrande
påminde. Långskägg skrattade också, så att den fem tum
långa bensylen som var instucken genom brosket på
hans näsa hoppade och dansade, vilket gav hans
utseende en ännu vildare prägel. Han hade nu icke precis
sagt de ord vi nyss nämnde, men ur hans mun hade
trängt djuriska läten som hade samma betydelse.

»Och detta är det första jag kan påminna mig om
Havsdalen», fortsatte Långskägg. »Vi voro mycket
enfaldiga. Vi visste ingenting om styrkans hemlighet.
Ty, se och besinna — varje familj levde för sig själv
och tog vård om sig själv. Där fanns trettio familjer,
men vi hämtade ingen styrka av varandra. Vi levde
hela tiden i fruktan för varandra. Ingen gick
någonsin på besök till de andra. I toppen på ett träd byggde
vi vårt hus av gräs, och på planen utanför det staplade
vi upp stenar, avsedda att slungas i huvudet på dem
som möjligen kunde försöka komma oss nära. Vi
hade ju också våra spjut och pilar. Aldrig gingo vi
heller under de andra familjernas träd. Min broder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfiende/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free