- Project Runeberg -  All världens fiende med flere berättelser /
57

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den starkes styrka

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

försvarare, och därför att där fanns föda i överflöd för
alla utan att man behövde slåss om den, flyttade många
familjer in från kustdalarna på ömse sidor och från de
höga bergen bakom oss, där de snarare hade levat som
vilda djur än som människor. Och det dröjde inte
länge förrän Havsdalen var full med inbyggare och där
fanns otaliga familjer. Men innan det kom därhän
hade jorden, som förut var fri och tillhörde alla, blivit
uppdelad. Tre-ben begynte med det när han sådde säd.
Men de flesta av oss frågade inte efter att ha jord. Vi
tyckte att den där indelningen med stenmurar var en
dårskap. Vi hade rikligt med föda och vad behövde
vi mer? Jag kommer ihåg att min fader och jag satte
stenmurar åt Tre-ben och fingo säd i utbyte.

På det sättet kom det sig att några få fingo all
jorden, och Tre-ben fick det mesta. Somliga som hade
tagit emot jord överlämnade den till de få, och dessa
behöllo den. överlämnarna togo i utbyte säd och
mustiga rötter och björnhudar och fisk som jordbrukarna
hade bytt sig till för säd av dem som fiskade. Och
rätt som det var hade all jorden blivit ett fåtals
tillhörighet.

Vid den tiden dog Itsch-itsch, och hans son
Hundtand blev hans efterträdare. Hundtand begärde att
utan vidare bli korad till vår hövding, därför att hans
far hade varit hövding förut. Och han ansåg sig som
en förnämligare hövding än fadern. I början var han
ett gott överhuvud och arbetade strängt, så att
rådsförsamlingen fick allt mindre och mindre att göra. Så
höjde sig en ny stämma i Havsdalen. Det var
Vridläpps. Vi hade aldrig tänkt mycket på honom förrän
han började tala med de avlidnas andar. Längre fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfiende/0057.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free