- Project Runeberg -  All världens fiende med flere berättelser /
148

(1925) [MARC] Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Oceanplöjaren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Sydost till ost», sa’ jag till honom. »Sydost till
ost, sir», sa’ han. Femton minuter efteråt kom jag
upp på bryggan. »Konstigt», sa’ styrmanskraken, »jag
kom då inte ihåg att några öar fanns vid inloppet till
Narrow Reach.» Så kasta’ jag en blick omkring mej
på de där öarna och skrek till karlen vid ratten: »Hårt
styrbord!» Och du skulle ha sett gamla Tryapsic göra
den skarpaste sväng den nånsin kommit ut med.
Vänta’ så att snöyran skulle ge med sej, och där låg då
Narrow Reach helt vackert i ostvart och öarna vid
mynningen till False Bay i sydvart. »Vad styrde ni
för kurs förut?» fråga’ jag karlen vid ratten. »Syd
till ost, sir», svara’ han. Jag såg på styrman. Va’
kunde jag säja? Va’ så arg att jag kunnat mörda honom.
Fyra strecks skillnad! Fem minuter till och gamla
Tryapsic hade gått till botten.

Och va’ det inte på samma sätt när vi skulle klara
sundet åt öster? På fyra timmar borde det vara gjort.
Hade då varit fyrtio timmar på bryggan och gav
styrman rätt kurs och utpekade att Askthats fyr låg där
akterut. »Låt inte båten gå längre nordvart än väst
till nord», sa’ jag till honom, »så blir det bra». Och
så gick jag in och la’ mej. Men kunde inte sova för
oro. Efter fyrtio timmar på bryggan ä’ ju inte fyra
nånting, tänkte jag. Och för dom fyra timmarna
borde väl inte styrman få segla pråmen i sank. »Nej, det
ska’ då inte ske», sa’ jag till mej själv. Varpå jag
steg upp, tvätta’ mej och drack en kopp kaffe, och så
gick jag upp på bryggan. Såg bortåt Askthats fyr.
Nu låg den nordväst till väst och gamla Tryapsic va’
på väg rakt åt skären. Det va’ en idiot, den där
styrman. Bara man titta’ ned i vattnet såg man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 3 23:35:27 2016 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ljfiende/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free