- Project Runeberg -  John Finkelman /
8

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

slag och strök alltid under, att det som till sist hade
övervunnit mig var tillgången på alkohol. Och icke
bara det att alkohol alltid varit så lätt tillgänglig, utan
vartenda utvecklingsstadium i mitt liv hade dragit
mig till den. Som tidningspojke på gatorna, sjöman,
gruvarbetare, vandringsman i fjärran länder — över
allt och alltid, när människor komnio tillsammans
för att utbyta idéer, skräna, skratta och vara
våghalsiga eller pusta ut och försöka glömma det enformiga
slitet under tröttsamma nätter och dagar, alltid
kom-mo de tillsammans kring alkoholen. Krogen var
samlingsplatsen. Människorna kommo tillsammans
där alldeles som förhistoriens män hukade sig ned
kring offerelden eller vid elden utanför jordhålans
ingång.

Jag påminde Charmian om båthusen nere på
Sö-derhavsöarna, från vilka hon varit alldeles utestängd
och dit de krullhåriga kannibalerna flytt från sina
kvinnor för att festa och dricka för sig själva, dessa
helgade områden som vid dödsstraff voro tabu (=
förbjudna) för kvinnor. I min ungdom hade jag tack
vare krogen kunnat fly från kvinnornas trångsynta
inflytande till männens fria värld. Alla vägar ledde
till krogen. De tusen vägarna genom romantik och
äventyr mynnade alla ut vid krogen och ledde så
vidare ut och upp över världen.

»Huvudsaken är den», slutade jag min predikan,
»att det är den lätta tillgången på alkohol som givit
mig smak för den. Jag brydde mig alls inte om den.
Jag skrattade åt den. Men nu har jag ändå till sist
gripits av spritbegäret. Det tog tjugu år innan det
slog rot hos mig, och under ytterligare tio år har det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0009.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free