Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
min far väckte mig vid solnedgången, var det en ynklig
liten pojke som trött släpade sig hemåt. Jag var
alldeles utmattad, armar och ben kändes tunga som
bly och i min mage kände jag ett slags dallring som
fortplantade sig till min hals och hjärna. Jag var i
samma tillstånd som om jag utstått en dust med ett
gift. I själva verket hade jag blivit förgiftad.
Under de veckor och månader som nu följde brydde
jag mig lika litet om öl som om köksspisen, sedan jag
bränt mig på den. De stora hade rätt. Öl var inte
för barn. De stora gjorde det ingenting, men det
gjorde dem heller ingenting att ta piller eller
ricinolja.
Jag kunde mycket väl vara utan öl, och jag skulle
mycket väl kunnat undvara det ända till min
dödsdag. Men omständigheterna ville annorlunda. I
varje hörn av världen, där jag sedan kom att leva,
stod John Finkelman och vinkade åt mig. Det var
omöjligt att slippa undan honom. Och först efter
att ha varit bekant med honom i tjugu år och hälsat
på honom i förbigående med stram min, började jag
få ett smygande tycke för den lymmeln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
