Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nionde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tio stycken på whisky för tio cents glaset, som
Franske Frank gjort. Ja, och Nelson hade ju nyss givit,
ut sextio cents för öl åt oss båda.
Vilket skulle det nu bli? Jag var fullt på det klara
med att jag måste fatta ett beslut. Jag hade att välja
mellan pengar och män, mellan snålheten och
äventyret. Antingen måste jag kasta över bord min gamla
uppfattning av pengar och betrakta dem såsom
någonting att helt vårdslöst vräkas bort, eller jag måste
kasta över bord kamratskap med dessa män, vilka
tycktes ha en alldeles särskild fallenhet för
starkvaror.
Jag styrde mina steg tillbaka till »Sista Resursen»,
där Nelson ännu stod utanför. »Kom in och drick
ett glas öl», sade jag. Åter stodo vi vid disken och
drucko och pratade, men den här gången var det jag
som betalade — tio cents. En hel timme av mitt
arbete vid maskinen för ett glas av någonting som
jag inte tyckte om och som smakade unket. Men det
var inte längre svårt. Det hade klarnat för mig.
Pengar voro ingenting att räkna med, det var
kamratskapet som var värdt någonting. »En till», sade jag.
Vi fingo var sitt glas till, och jag betalade igen.
Nelson, som var en erfaren drinkare, sade till värden:
»Får jag ett litet glas, Johnny.» Johnny nickade
och gav honom ett glas som innehöll endast
tredjedelen så mycket som de glas vi druckit förut. Men
det kostade lika mycket — fem cents.
Jag började nu bli tämligen »glad», så att jag brydde
mig inte om ett sådant slöseri. Dessutom fick jag en
lärdom. Det låg någonting mera i detta drickande
än blotta mängden som förtärdes. Och jag förstöd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
