- Project Runeberg -  John Finkelman /
156

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguandra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

öppna dörren kunde jag se den präktiga brisen på
vattnet och mina öron fylldes med dess sus. Och
medan jag glömde att jag suttit begraven bland böckerna
nitton timmar om dagen i hela tre månader, tog
Char-ley Le Grant och förde över min utrustning i en stor
laxbåt. Så stuvade han in proviant och vatten.
Jag kunde inte själv gå till laxbåten, utan man måste
hjälpa mig. Jag fick också hjälp med att hissa segel.
Man var litet tvehågsen om man skulle sätta till
toppen, men jag var envis och Charley gav mig rätt.
Han kände mig sedan gammalt och visste att jag
kunde segla så länge jag orkade hålla ögonen öppna.
Så kastade man loss. Jag lade upp rodret, med
dimmiga ögon stöttade jag min båt i krusen och viftade
farväl.

Tidvattnet hade vändt sig och den starka ebben, som
kämpade mot en ännu starkare blåst, drev upp en styv
sjö. Suisunviken var vit av skum. Men en laxbåt
kan segla och jag kunde segla en laxbåt. Jag bara
gick på genom sjöarna, pratade och småsvor för mig
själv över allt vad böcker och skolor hette. Sjöarna
vräkte in, så att jag hade en fots vatten i båten, men
jag bara skrattade, när det skvalpade om fotterna,
och sjöng ut hela mitt förakt för vind och vågor. Nu
var jag återigen livets herre, där jag red på ryggen de
otyglade elementen och John Finkelman red med mig.
Och midt i svamliga föredrag i matematik och filosofi,
midt i deklamationer och citatramsor sjöng jag de gamla
visor jag lärde mig den tiden jag övergav
konservfabriken för att bli tjuvfiskare, visor sådana som:
»Svarta Lulu», »Svävande sky», »Var öm emot min
do-otter», »O, vor’ en liten fågel jag» och många andra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free