- Project Runeberg -  John Finkelman /
178

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugusjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trodde att där skulle hållas vilda och högröstade tal
och att naturligtvis en och annan skulle dricka mer
än han hade godt av. Men jag skulle ta det
försiktigt. Jag fann att de där »ölaftnarna» voro en
omtyckt förströelse för dessa unga sprakfålar, varigenom
de försökte plåna ut något av tillvarons ledsamhet.
Som jag fick veta efteråt, hade de supit en föregående
hedersgäst, en begåvad ung radikal, alldeles oövad i
konsten att dricka, fullkomligt dödfull.

När jag nu satt ibland dem och situationen blev klar
för mig, reste sig min egendomliga manliga stolthet.
Jag skulle minsann visa de unga gloparna. Jag skulle
visa dem vad en verklig karl var för något, vad hans
huvud och mage dugde till, de skulle nog få märka
vem som först skulle bli ett svin. Så’na osnutna
valpar, som trodde att de skulle kunna dricka mig under
bordet!

Det var helt enkelt en uthållighetstävlan, och i
en sådan tycker ju ingen om att bli slagen. Bah!
Det var fatöl och jag hade smakat starkare drycker.
På åratal hade jag inte druckit fatöl, men när jag
gjort det, hade jag druckit med män, och jag skulle
visa de här pojkarna hur det går till att kolka öl. Vi
började och jag måste först dricka med de flesta av
laget. En och annan av dem kunde förstås skolka,
men det kunde inte hedersgästen.

Och alla mina hårda nätter med flitens lampa
brinnande, alla mina böcker, alla de kunskaper jag
förvärvat stego skimrande fram för apan och tigern inom mig,
vilka kravlade sig upp ur djupet av mina ärftliga
anlag, atavistiskt och brutalt, med liderlighetens styrka
och begär att bli mer svinaktiga än själva svinet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free