- Project Runeberg -  John Finkelman /
205

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettioandra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det värmde sinnet, det kom allting, till och med den
ibland rätt otrevliga sjön, att se ljusare och gladare
ut. När jag om rnornarna satt under däck och
svettades ut mina tusen ord, tänkte jag i förväg på den där
angenäma stunden klockan tolv.

Men jag måste vara sparsam, ty man kunde aldrig
veta hur lång resan skulle bli. Jag var ledsen över
att det inte fanns flera flaskor. När de voro slut,
hade jag fått tillbaka min törst efter sprit och var
mycket ivrig att komma till Marquesasöarna.

När jag äntligen kom dit, var jag i besittning av
en rent av glupande törst. På Marquesasöarna
fun-nos åtskilliga vita, en mängd tvinsjuka infödingar,
härliga naturscenerier, vanlig »dussinrom», ofantliga
kvantiteter absint, men varken whisky eller gin.
Rommen brände upp gommen — jag vet det, ty jag
försökte den. Men jag hade alltid kunnat finna mig,
och så litade jag till absinten. Svårigheten med den
var att jag måste ta den i ovanliga kvantiteter för att
den skulle ha någon inverkan på mig.

Från Marquesasöarna seglade jag med tillräckligt
med absint i barlasten för att det skulle räcka till
Tahiti, där jag försåg mig med både skotsk och
amerikansk whisky, och sedan var Snark under hela färden
aldrig »torrlagd» vidare. Men jag anhåller att icke
bli missförstådd. Det var aldrig fråga om rus med
omtöcknad och raglande hjärna. Den tränade och
förståndige drinkaren med stark konstitution nedlåter
sig icke till något dylikt. Han dricker för att må väl,
och inte vidare. Han skaffar sig på sin högsta höjd
ett diskret och passande halvrus. Och han gör det
utan att det synbarligen straffar sig. Det finns hundra

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0206.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free