- Project Runeberg -  John Finkelman /
211

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettiotredje kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Efter någon tid for jag till södra Tasmanien, där
klimatet är betydligt hälsosammare. Och jag befann
mig på en plats, där ingenting att dricka fanns att få.
Det brydde jag mig inte om, det var inte någon
försakelse för mig. Jag söp in den kyliga luften, gjorde
ridturer och skrev mina tusen ord om dagen.

För att inte några av mina läsare ändå skola tänka
att det var mina många föregående års drickande
som var orsaken till min förstörda hälsa, vill jag här
nämna att Nakata, min japanske kajutpojke, var
alldeles medtagen av febern, likaså Charmian, som
dessutom till den grad led av tropisk nevrasteni att det
behövdes flera år i tempererat klimat för att bota
henne. Och varken Nakata eller Charmian hade
någonsin druckit.

När jag återvände till Hobart Town, där det fanns
sprit, började jag dricka igen som vanligt. Men när
jag for från Australien med en lastångare, vars
befälhavare var helnykter, tog jag icke ett enda glas på
fyrtiotre dagar. När jag kom till Ecuador alldeles
under den tropiska solen, där människorna dogo som
flugor av gula febern, koppor och böldpest, började
jag genast dricka, och jag fick ingen av de grasserande
sjukdomarna. Men det fingo icke heller Charmian
och Nakata, som inte drucko någonting.

Trots min klena hälsa stannade jag ännu på
åtskilliga platser i tropikerna, och det dröjde ganska länge
innan jag kom tillbaka till det härliga, tempererade
klimatet i Californien. Jag hade mina sista feberanfall,
såg min silverhud försvinna, kände hur mina solsargade
bindvävnader kraftigt och sundt knöto ihop sig igen och
drack som en bredaxlad, högbröstad man kan dricka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free