- Project Runeberg -  John Finkelman /
227

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettiosjätte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

djurens. Han är också bror till gorillan och
chimpansen. Han dunkar sitt bröst i vredesmod och ryter
och gnisslar i krampaktig ilska. Han har hemska,
atavistiska drifter och han är sammansatt av alla
möjliga trasor av infernaliska och förgätna instinkter.»

»Men han drömmer i alla fall att han är odödlig»,
invänder jag tveksamt. »Det är ändå ofantligt
märkvärdigt, att en sådan där dum kloss kan sätta sig på
axlarna av tiden och rida på evigheten.»

»Bah!» får jag till svar. »Skulle du kanske vilja
slå igen böckerna och byta plats med den där tingesten,
som bara är en aptit och ett begär, en marionett som
styres av magen och underlivet?»

»Att vara dum är att vara lycklig», påstår jag.

»Då är ditt ideal av lycka att vara en gelélik
organism som flyter på en tidvattenslös, ljum
skymnings-sjö?»

Å, offret kan aldrig kämpa emot John Finkelman!

»Bara ett steg ifrån den förintande lycksaligheten
av Buddhas Nirvana», tillägger Vita Dogiken.
»Nåväl, här har du huset. Muntra upp dig och tag ett
glas. Vi invigda, du och jag, vi känna till farsens
dårskap.»

Och i min bokfyllda kammare, ett mausoleum för
människors tankar, tar jag mitt glas, flera glas och
väcker de sovande hundarna ur deras vila i min hjärna.

»Drick», säger den Vita Dogiken. »Grekerna trodde
att gudarna givit dem vinet för att de skulle kunna
glömma tillvarons elände. Och kom ihåg, vad Heine
sade.»

Jag kommer mycket väl ihåg den eldige judens:
»Med det sista andedraget är det förbi med allting:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0228.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free