Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Trettioåttonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TRETTIOÅTTONDE KAPITLET.
Det föregående är ett exempel på hur jag strövade
omkring med den Vita Logiken genom skymningen i
min själ. Så godt jag kunnat har jag sökt ge läsaren
en aning om det hos en människa hemliga tillståndet
som är i sällskap med John Finkelman. Och läsaren
måste komma ihåg att denna stämning, som det
kanske tagit honom en kvart att genomgå, blott är en enda
av de myriader stämningar John Finkelman vet att
väcka, och att hela processionen av dem kan räcka
urtavlan rundt i dagar, veckor och månader.
Mina alkoholminnen närma sig sitt slut. Jag kan
liksom alla andra fysiskt starka drinkare säga att vad
som till denna dag gjort att jag ännu lever kvar på
vår planet är min alldeles oförtjänta tur — lyckan att
jag haft en sådan kroppskonstitution. Jag vågar
säga att en mycket liten procent av ungdomar i
utvecklingsstadiet mellan femton och sjutton år skulle kunnat
överleva den våldsamma dryckenskapsperiod jag
genomgick under denna tid. Icke många vuxna män
heller för övrigt. Att jag gick igenom är alls icke min
förtjänst, utan har det nog berott på att min
organism varit ovanligt motståndskraftig mot John
Finkelman. Men under tiden har jag sett många andra,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0238.html
