Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Då Alice biktade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vilja ha den ren och glänsande igen som då jag var
en liten flicka i Kaneohe ..
”Men alla din själs synder ha begåtts tillsammans
med andra själar”, lydde Abel Ah Yos oföränderliga
svar. ”Då du har en börda, så lägg ner den. Du kan
inte bära en börda och på samma gång vara den kvitt.”
”Jag skall be till Gud varje dag och många gånger
om dagen”, envisades hon. ”Jag skall nalkas Gud
med ödmjukhet, med suckar och tårar. Jag skall ofta
lägga pengar i kollekten, och jag skall köpa biblar,
biblar, biblar i oändlighet.”
”Men Gud skall inte småle mot dig”, svarade Guds
talman. ”Och du skall fortfarande vara trött och
betungad. Ty du har inte yppat alla dina synder, och
du blir inte fri från någon av dem förr än du har
yppat dem alla.”
”Det är svårt att bli född på nytt”, suckade Alice.
”Det är svårare att bli född på nytt än att födas.”
Abel Ah Yo tröstade henne minsann icke. ”Inte
förrän du blir som ett litet barn ...”
”Om jag någonsin biktar mig blir det en lång bikt”,
tillstod hon.
”Så mycket större skäl att avlägga den.”
Situationen stod alltså kvar på samma punkt, ty
Abel Ah Yo fordrade absolut underkastelse under Gud
och Alice Akana irradei omkring på paradisets
utkanter.
”Ni kan lita på att det blir en lång bikt, om Alice
någonsin börjar”, sade dagdrivarna nere vid hamnen
illparigt till varandra, där de sutto och pokulerade på
”Talmträdet”.
I klubbarna tog man möjligheten att hon skulle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
