Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. De dödas ben
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kalebass med valolja, som måste ha förts i land i
Lahaina för trettio år sedan. Ur mynningen tog han
en vattentät tändstickslåda gjord av två tomma
patronhylsor väl inpassade i varandra. Han tände
veken som flöt i olja, och jag såg mig omkring och
kände mig besviken. Det var ingen gravkammare,
endast ett lavaschakt sådant som förekommer på alla
öarna.
”Han satte kalebasslampan i min hand och
uppmanade mig att gå före; vägen var lång, sade han,
men inte för lång. Den var lång, minst en mile
enligt mitt nyktra omdöme, fastän jag då tyckte att det
var fem miles, och det bar skarpt uppför. Då Ahuna
slutligen hejdade mig, förstod jag att vi voro vid
målet. Han knäböjde pä sina magra gamla knän
på den vassa lavaklippan och slog sina skinntorra
armar om mina knän. Min hand som inte bar
kalebasslampan lade han på sitt huvud. Med sin gamla
spruckna, darrande röst sjöng han för mig om min
härkomst och min höga alii-rang. Sedan sade han:
” ’Berätta varken Kanau eller Hiwilani något om vad
du nu skall få se. Det finns ingen fromhet hos
Kanau. Hans sinne är fullt av socker och hästavel. Jag
vet att han har sålt en fjädermantel som hans farfar
hade burit till den där engelske samlaren för åtta tusen
dollars, och pengarna förlorade han dagen därpå
genom att hålla vad vid polotävlingar mellan Maui och
Oahu. Hiwilani, din mor, är full av fromhet. Hon
är alldeles för mycket full av fromhet. Hon
håller på att bli gammal och slö, och hon sysslar
alldeles för mycket med trolltyg.’
” ’Nej’, svarade jag. ’Jag skall inte tala om det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
