Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 7. Vågsvall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig anständigt. Aldrig givit minsta anledning till
prat eller skandal, och hela societeten hade dragit den
slutsatsen att han var engiftesman och aldrig skulle
komma att gifta om sig. Beträffande de
småhistorier MacIIlwaine hade upptecknat försäkrade han att
Sonny Grandison ej hade en aning om att de voro
kända av någon annan person än kontrahenterna
själva.
Barton genomögnade hastigt, nästan skamset, dessa
namn och små tilldragelser och var helt överraskad
då han överlämnade papperet åt lågorna. Sonny hade
i alla händelser varit mycket taktfull. Medan Barton
stirrade på askan undrade han hur mycket av hans
eget ungdomsliv, på ungkarlstiden, fanns i
Macll-waines förvar. Sedan rodnade han för sig själv och
över sig själv. Om Macllwaine kände till så
mycket om societetens enskilda liv, hade då inte han,
hennes man och beskyddare, hos Macllwaine väckt en
misstanke mot Ida?
”Har du något att säga mig?” frågade Lee sin
hustru om kvällen, då han stod och höll hennes sjal
medan hon lade sista handen vid sin toalett.
Det var i stil med deras gamla goda
överenskommelse om ömsesidig uppriktighet, och medan han
väntade på hennes svar undrade han varför han så länge
uppskjutit att göra denna fråga.
”Nej”, smålog hon. ”Ingenting särskilt. Efteråt. ..
kanhända. ..”
Hon blev upptagen av att se på sig själv i spegeln
medan hon pudrade sin näsa.
”Du känner till mitt sätt, Lee”, sade hon efter en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
