Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Kapitel 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på den kost som höll Kama och Ljusan Dag i topptrim. De
kunde det som mannen vid skrivbordet aldrig kan, nämligen
hur man haller sig ständigt hungrig för att ständigt kunna äta.
Deras aptit var alltid vaken och när som helst kunde de hugga
för sig och aldrig hade de haft en aning av
matsmältnings-besvär.
Klockan tre på eftermiddagen dog den långa skymningen
bort i natt. Stjärnorna trädde fram, hårda, nära och lysande, vid
deras ljus fortsatte männen och hundarna sin färd. De var
outtröttliga. Och detta var inte ett endags rekordförsök utan bara
den första av sextio dagar. Trots att Ljusan Dag inte hade sovit
under natten utan haft en natt av dans och fest syntes ingen
trötthet på honom. Det hade två orsaker, dels hans otroliga
livskraft och dels det förhållandet att sådana nätter var ovanliga
i hans liv. Åter träder skrivbordsmannen fram vars fysiska
effektivitet blir mer skakad av att han dricker en kopp kaffe
före sänggåendet än vad Ljusan Dags blev av att han
tillbringade en hel natt med sprit och upphetsning.
Ljusan Dag färdades utan klocka. Han kände tidens gång
inom sig och fastställde den genom omedvetna processer. När
klockan enligt vad han ansåg närmade sig sex började han se
sig om efter en lägerplats. Vid en flodkrök sköt leden ut tvärs
över floden. Då man inte hade funnit någon lämplig
lägerplats fortsatte de mot den motsatta stranden en och en halv
kilometer längre bort. Halvvägs hejdades de av en isbarriär
som tog en timmes hårt arbete att passera. Slutligen skymtade
Ljusan Dag vad han sökte, ett dött träd strax invid
strandkanten. Släden kördes upp bredvid det och stannades. Kama
grymtade tillfredsställt och man började slå läger.
Arbetsfördelningen var utmärkt. Var och en visste vad han
skulle göra. Med den ena yxan fällde Ljusan Dag den torra
tallen. Med en snösko och den andra yxan skyfflade Kama undan
det halvmetertjocka snölagret över Yukons is och högg upp ett
islager för matlagningen. Lite torr näver fick elden att ta fart
och Ljusan Dag började laga maten under det att Kama lossade
släden och utfodrade hundarna med deras ransoner torkad fisk.
Han hissade upp matsäckarna i träden så högt att grönlands-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
