- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke (Folket i Bild) /
124

(1958) [MARC] Author: Jack London Translator: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ny kombination, varje ny faktor, varje ny variant. Och ni
kommer att vara allt det för dem, mr Harnish. Och jag upprepar
att de är spelare som förtjänar allt de får. De hindrar och
försinkar all legitim verksamhet. Ni har ingen aning om hur
mycket besvär de åsamkar oss — ibland förstör de till och
med de bästa planer och stjälper de stadigaste företag med
sin hasardspelartaktik.

Dowsett och den unge Guggenhammer gav sig iväg i den
ena bilen och Letton ensam i en annan. Ljusan Dag som
fortfarande i sitt medvetande bar allt det som inträffat den senaste
timmen tog djupt intryck av avresescenen. De tre maskinerna
stod likt sällsamma nattdjur på gruset framför trappan under
den icke upplysta inkörsporten. Det var en mörk natt och
bilarnas ljus skar genom nattmörkret skarpt som knivar genom
materia. Den underdåniga betjänten — den tjänande anden i
detta hus som inte tillhörde någon av de tre — stod stilla
som en staty efter det att han hjälpt dem in i bilarna. De
pälsklädda chaufförerna skymtade svagt framme i sina säten.
Den ena bilen efter den andra kastade sig in i mörkret likt
hingstar som fått sporrhugg, gick igenom uppfartsvägens kurva
och försvann.

Ljusan Dags bil var den sista, och när han såg ut skymtade
han det mörka huset som växte fram ur svärtan stort som ett
berg. Vem ägde det? undrade han. Hur kom det sig att de
använde det för sitt hemliga sammanträde. Skulle betjänten
prata? Eller någon av chaufförerna? Var de pålitliga män som
»vår» mr Howison. Hemligheter? Hela affären var späckad
med hemligheter. Och hand i hand med hemligheterna gick
makten. Han lutade sig tillbaka och drog ett halsbloss på sin
cigarrett. Stora saker var igång. Just nu blandades korten för
ett stort spel och han var med om det. Han mindes åter sina
pokerspel med Jack Kearns och skrattade högt. Han hade
satsat tusenlappar på mörka kort på den tiden, nu spelade han om
miljoner. Och han skrattade högt vid tanken på vad som skulle
hända den artonde när den dubbla utdelningen kungjordes.
Vilken förvirring som skulle uppstå bland de män som slipat
sina knivar för att raka honom, honom, Ljusan Dag.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljkakjm/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free