Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
pas jag inte att ni tar illa upp om jag frågar varför ni inte
har varit ute och ridit dom här sista två söndagarna.
Han tystnade, kände sig mycket varm och bortkommen,
små svettpärlor trädde fram över pannan. Hon sa ingenting till
att börja med och han gick tvärs över rummet och sköt upp
fönstret högre.
— Jag har varit ute och ridit, svarade hon, på andra ställen.
— Men varför ...? Han kunde på något sätt inte fullfölja
frågan. Var uppriktig mot mig, uppmanade han henne. Lika
uppriktig som jag är mot er. Varför har ni inte ridit i
Piede-montbergen? Jag har letat efter er överallt.
— Just därför. Hon log och såg honom rakt in i ögonen
en kort stund, sen lät hon blicken sjunka. Ni förstår säkert mr
Harnish.
Han skakade dystert på huvudet.
— Förstår och förstår inte. Jag är inte van vid
stads-maneren. Det finns saker man inte ska göra och dom tycker
jag inte alls illa om att inte göra så länge jag inte har lust
att göra dom.
— Men när ni vill då? frågade hon snabbt.
— Då gör jag dom. Han hade bitit ihop munnen efter att
ha talat om sin vilja, men redan i nästa ögonblick tillade han:
Det vill säga, för det mesta gör jag dom. Men vad jag inte
fattar, det är att man inte ska göra dom saker som det inte är
något fel på och som inte skadar någon. Det här att rida till
exempel.
Hon lekte nervöst med pennan ett ögonblick som om hon
funderade över vad hon skulle säga under det han tålmodigt
väntade.
— Det här att rida, började hon, det är inte riktigt vad
som kallas comme il faut. Det förstår ni väl. Ni känner
världen. Ni är mr Harnish, miljonären ...
— Spelaren, avbröt han hårt.
—■ Och jag är stenograf på ert kontor . . .
— Ni är tusen gånger bättre än jag.. . försökte han skjuta
in men blev i sin tur avbruten.
— Det är inte frågan om det. Det är en enkel och vanlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
