- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke (Folket i Bild) /
217

(1958) [MARC] Author: Jack London Translator: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 15

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

meter men aldrig tyckte Dede att dagen varit för lång, inte
heller syntes efter ens den hårdaste dag det allra minsta
skavsår på den kastanjefärgade fuxens rygg — och det var något
som Ljusan Dag alldeles särskilt fäste sig vid.

— Hon är toppen, upprepade Ljusan Dag alltid lika
entusiastiskt för sig själv.

De lärde känna mycket om varandra under dessa långa och
ostörda ridturer. De hade inte mycket annat än sig själva att
tala om och under det att hon fick en god kännedom om
arktiska resor och guldgrävning, kunde han i sin tur drag för
drag måla upp ett ständigt tydligare porträtt av henne. Hon
utbredde sig om livet på ranchen under sin barndom, pratade
om hästar och hundar och personer och saker till dess det var
som om han sett hela hennes uppväxt och utveckling själv.
Allt detta kunde han följa vidare genom hennes faders
misslyckande och död då hon tvangs lämna universitetet och ge
sig in i kontorsarbetet. Hon talade också om sin bror och om
den långa kamp hon fått föra för att försöka få honom frisk
och om hur hennes förhoppningar nu bleknade bort. Ljusan
Dag tyckte att det var lättare att komma underfund med henne
än vad han trott, även om han var medveten om att bakom och
under allt vad han visste om henne fanns det hemlighetsfulla
och förvirrade kvinno- och könsmysterier. Där, det var han
ärlig nog att erkänna inför sig själv, seglade han på ett
gränslöst hav, utan sjökort, utan någon kunskap och ändå tvungen
att navigera.

Hans livslånga kvinnoskräck hade vuxit fram ur brist på
förståelse och den hade också hindrat honom att förstå. Dede
till häst. Dede plockande vallmo på en sommaräng. Dede
stenograferande ner hans diktamen med hastiga streck, allt detta
kunde han förstå. Men han kände inte den Dede som så snabbt
växlade från stämning till stämning, den Dede som hårdnackat
vägrade att rida med honom och så plötsligt sa ja, den Dede
i vars ögon den gyllene glöden ständigt blossade upp eller dog
bort i antydningar och viskande meddelanden som inte nådde
honom. I alla sådana saker såg han könets glittrande djup,
kände dess lockelse och erkände dem som oförståeliga.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljkakjm/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free