Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
den. Det existerar, det finns. Förstår ni inte? Jordbrukaren
skapade någonting, låt oss säga att han fick fram tio ton vete.
Dessa tio ton vete finns. Järnvägarna forslar det till
marknaden, till förbrukarna. Också det är hederligt, det är som om
någon ger er ett glas vatten eller tar bort smolk ur ert öga.
Någonting har utförts, på sätt och vis skapats precis som vetet.
— Men järnvägarna plundrar som hin håle själv, invände
Ljusan Dag.
— Då är deras arbete delvis hederligt och delvis ohederligt.
Om vi nu tittar på er. Ni skapar ingenting. Ingenting nytt
existerar när ni är färdig med era affärer. Precis som kolet.
Ni högg inte fram det, ni forslade det inte till marknaden. Ni
levererade det inte. Förstår ni inte. Det är det jag menar med
att plantera träd och bygga hus. Ni har aldrig planterat ett träd
eller byggt ett hus.
— Jag hade aldrig trott att det fanns en enda kvinna i
hela världen som skulle kunna tala affärer på det sättet,
muttrade han beundrande. Och visst har ni mig fast där. Men trots
det finns det en hel del för mig att säga också. Lyssna nu till
mig ett tag. Jag kommer att ställa upp tre huvudpunkter. För
det första: även de starkaste bland oss lever bara en kort tid,
men vi kommer länge att vara döda. Livet är ett stort spelbord.
Några föds med tur, andra med otur. Var och en sitter med i
spelet och var och en försöker råna varje annan. Dom flesta
blir själva rånade. Dom är födda idioter. Några som jag
kommer dit då och ser det hela. Jag har två möjligheter. Jag kan
ansluta mig till idioterna eller jag kan ansluta mig till rånarna.
Som idiot vinner jag ingenting. Till och med brödsmulorna
kommer att ryckas ur händerna på mig av rånarna. Jag arbetar
hårt hela mitt liv och jag dör mitt i slitet. Och jag har aldrig
haft en chans. Jag har inte fått någonting annat än arbete,
arbete, arbete. Dom talar om arbetets ära. Men jag säger er
att det finns ingen ära i den där sortens arbete. Min andra
möjlighet är att sluta mig till rånarna och jag sluter mig till
dom. Jag spelar ut den möjligheten för allt vad den är värd
och jag vinner. Det blir jag som får bilarna, de möra
biffstekarna, de mjuka sängarna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
