Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om ni tror att det här är ett litet trevligt whistparti i någon
salong där ni kan sluta och gå hem så snart ni får lust, så
har ni tagit fullständigt fel. Hör hit Watkins, för fem minuter
sen sa ni att ni inte kunde tåla det längre. Låt mig nu säga
er ett par ord. Ni kommer att få tåla det och ni kommer att
få hålla på att tåla. Ni kommer att få fortsätta att leverera till
mig och ta emot mina skuldförbindelser tills det här är över.
På vilket sätt ni ska göra det är er sak, det angår mig inte.
Kommer ni ihåg vad jag gjorde med Klinkner och Altamont
Trust Company? Jag känner era affärer utifrån och in och
känner dom bättre än vad ni själv gör och om ni försöker slippa
mig så krossar jag er. Även om jag höll på att bli krossad själv
så skulle jag ge mig tid nog att vända mig mot er och dra
er med ner. Det är en fråga om att simma eller drunkna för
oss alla och jag tror att ni kommer att inse att det ligger i
ert intresse att hålla mig flytande.
Den bittraste kamp av alla hade han kanske med
aktieägarna i United Water Companies, för där röstade han igenom
att praktiskt taget bolagets hela bruttoförtjänst skulle utlånas
till honom själv för att stärka hans vidsträckta stridslinjer. Men
han drev aldrig sin oinskränkta makt alltför långt. Han
tvingade de män vilkas välgång var sammankopplad med hans egen
till uppoffringar, men icke desto mindre fanns Ljusan Dag
till hands för att hjälpa var gång någon av dem tvangs upp
mot väggen och var i allvarlig fara, och fick honom tillbaka
till stridslinjen igen. Endast en stark man kunde klara en så
komplicerad situation under en sådan kris, och Ljusan Dag
var den mannen. Han svängde och snodde, intrigerade och
planerade, slog och hunsade de svagare, höll de harhjärtade kvar
i striden och visade ingen nåd mot desertörerna.
Och till slut, när sommaren var över började allting repa
sig. Det kom en dag när Ljusan Dag kunde tillåta sig
någonting exempellöst. Han lämnade kontoret en timme tidigare än
vanligt därför att det för första gången sedan paniken satte
in inte fanns en enda arbetsuppgift som väntade på att
utföras. Han klev in till Hegan för att få en pratstund och just
som han reste sig för att gå sa han:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
