Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAPITEL 24
Tre dagar senare körde Ljusan Dag till Berkeley i sin röda
bil. Det var för sista gången ty under morgondagen skulle den
stora bilen övergå i en annans ägo. Det hade varit ansträngande
dagar, ty hans sammanbrott hade varit den största kraschen
som paniken hade framkallat i Kalifornien. Tidningarna hade
varit fulla med material om den och just de män som senare
skulle finna att Ljusan Dag hade skyddat dem stämde upp ett
ramaskri. Det var sättet på vilket han handlat som gav
upphovet till det vitt spridda påståendet att Ljusan Dag hade
blivit sinnessjuk. Den enstämmiga åsikten bland affärsmännen
var att ingen man vid sina sinnens fulla bruk kunde ha handlat
på ett sådant sätt. Å andra sidan blev varken hans långvariga
och ihärdiga drickande eller hans affär med Dede allmänt
kända, så den enda slutsats man kunde komma till var att den
vilde finansmannen från Alaska hade blivit rubbad. Och
Ljusan Dag han hade flinat och gett misstanken fart genom att
vägra att träffa tidningsmännen.
Han parkerade bilen framför Dedes port och mötte henne
med samma stormtaktik som vanligt, omfamnade henne innan
ett ord hade hunnit yttras. Inte förrän efteråt när hon
återhämtat sig från honom och satt sig började han tala.
— Jag har gjort det, meddelade han. Naturligtvis har du
sett tidningarna. Jag är fullständigt renrakad och jag har bara
kommit och hälsat på för att höra vilken dag du har tänkt dig
för att resa upp till Glen Ellen. Det måste ske ganska fort,
för det är verkligen dyrt att bo i Oakland numera. Jag har
bara betalt för mig på hotellet till slutet av veckan och jag har
inte råd att stanna längre än så. Och från och med i morgon
måste jag börja åka spårvagn och dom slukar då sannerligen
slantar.
Han tystnade och väntade och såg på henne. Obeslutsamhet
och oro syntes i hennes ansikte. Sen började det leende han
så väl kände igen att växa fram över hennes läppar och i hen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
