Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Klasskampen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klassen. Att tillhöra milisen är att vara förrädare mot
arbetarorganisationen, ty milisen är ett vapen som
arbetsgivarna använda för att krossa arbetarna i striden mellan
de kämpande grupperna.
En annan intressant och till och med mera
betydelsefull sida av klasskampen är den politiska karaktär den
erhåller genom socialisterna. Fem män som hålla ihop
kunna utföra underverk; 500 män som rycka i fält, så
som de historiska 500 i Marseille gjorde, kunna förstöra
ett palats och störta en kung, och 500,000 män som
lidelsefullt predika klasskampens propaganda, föra en
klasskamp efter politiska linjer och understödjas moraliskt
och intellektuellt av ytterligare 10 milljoner män av
samma åsikter, spridda över hela världen, kunna vara
ganska nära sitt mål att sätta i gång en klasskamp i
Förenta staterna.
År 1900 avgåvo dessa män 150,000 röster; två år
därefter, 1902, avgåvo de 300,000 röster, och 1904 blir deras
resultat 450,000. De ha bakom sig en i hög grad
imponerande filosofisk och vetenskaplig litteratur; de äga
illustrerade magasin och tidskrifter av framstående kvalitet,
värdighet och självbehärskning; de äga otaliga dagliga
och veckotidningar som spridas över hela landet och
enstaka tidningar som ha prenumeranter i
hundratusental, och de översvämma bokstavligen arbetarklasserna med
en uppsjö av slröskrifter och broschyrer. Intet politiskt
parti i Förenta staterna, ingen kyrklig organisation, intet
missionssällskap liar så outtröttliga arbetare som
socialistpartiet. De överträffa sig själva, anse ingen
ansträngning eller uppoffring för stor för sin sak, och »Saken»
stava de med stora bokstäver. De arbeta för den med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
