Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Recension
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som ett slags välvillig feodalism. Han skrattar föraktfullt
åt något omedelbart förverkligande av den marxistiska
drömmen, medan Tolstoys utopier och Krapotkins
kommunistiska sammanslagning av butik och lantgård är för
vild för att förtjäna något beaktande. Det kommande
tillstånd som nu Ghent skildrar är ett kapitalisternas
klassvälde. Arbetet kommer alt inta sin bestämda plats som
en beroende klass, som lever i ett tillstånd av
maskinslaveri ungefär jämförligt med medeltidens bundenhet vid
torvan. Det vill säga, arbetet kommer att bli bundet vid
maskinen, ehuru mindre strängt, ungefär på samma sätt
som de forna trålarna voro bundna vid jorden. Han
säger: »Bundenhet vid jorden var livegenskapens basis
under den gamla regimen, bundenhet vid arbetet kommer
att bli livegenskapens grundval under den nya.»
I toppen av det nya samhället tronar magnaten, den
nye feodalbaronen; nederst påträffas avskrapet och de
odugliga. Det nya samhället indelar han på följande
sätt:
1. Baronerna, med olika rang efter sin förmögenhet.
2. Lagstiftare och ämbetsmän. (Denna klass omfattar
redaktörer av »aktningsvärda» och »pålitliga» tidningar,
präster i »samhällsbevarande» och »förmögna»
kyrkosamfund, professorer och lärare vid doterade akademier och
skolor, juristkåren i sin helhet och de flesta domare och
politiker.)
3. De som ägna sig åt ren och tillämpad vetenskap,
konstnärer och läkare.
4. Företagare, direktörer för stora industrier, en
avlönad klass.
5. Förmän ocli uppsyningsmän. Denna klass har hit-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
