- Project Runeberg -  Måndalen / Del 1 /
18

(1919) Author: Jack London Translator: Mathilda Drangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fest. De bägge flickorna tillhörde den skara
dansande, som ökade dagskassan vid alla fester.

De strövade först omkring bland stånden, där
man höll på att krossa jordnötter eller rosta majs
till dagens serveringar, och gingo sedan till
dans-paviljongen för att pröva dess golv. Saxon försökte
några bostonsteg och Mary klappade händerna.

»Så söt och smidig du är!» utropade hon. »Och
dina strumpor äro förtjusande!»

Saxon smålog belåtet. Hon sköt fram sin ena fot,
omsluten av en sammetssko med hög kubansk klack,
lyfte lätt på sin snäva svarta kjol och visade en
prydlig vrist och en fint formad vad. Dess vita
hull lyste fram genom de tunnaste och
genomskinligaste svarta silkesstrumpor till femtio cents paret.
Saxon var smärt, icke lång, men med en utvecklad
kvinnas mjuka linjer. Hennes vita blus var prydd
med en jabot av veckade billiga spetsar, som
fast-hölls med en nål av imiterad korall. Ovanpå blusen
bar hon en natt liten jacka, vars ärmar räckte till
armbågen, och till armbågen gingo hennes oäkta
gants de Suéde. Hela hennes yttre fick en okonstlat
naturlig prägel av de små lockarna, som —
obekanta med allt vad krustång hette — tittade fram
under den lilla näpna svarta sammetshatten, som
hon bar långt neddragen i pannan.

Marys mörka ögon lyste av förtjusning över vad
hon såg, och med ett plötsligt litet språng fångade
hon kamraten i sina armar, slöt henne hårdt intill
sig och kysste henne. Då hon släppte henne,
rodnade hon över sitt underliga tilltag.

»Du ser så väldigt bra ut», utbrast hon urskul-

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:44:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljmandal/1/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free