Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dagen därpå berättade Mary för henne under
strykningen att hon och Bert skulle gå till Germania
Hall.
»Går du dit?» frågade hon sedan.
Saxon nickade.
»Med Billy Roberts?»
Saxon nickade om igen, och Mary lät strykjärnet
vila och betraktade henne länge och nyfiket.
»Men tänk om Charley Long ställer till gurgel?»
Saxon ryckte på axlarna.
De fortsatte sitt arbete ivrigt och under tystnad
i en kvarts timme.
»Nåja», sade Mary helt tvärt, »om han gör det, så
får han kanske så mycket han tål. Och det skulle
jag unna honom, den tjurskallen! Allt beror på Billys
känslor — hans känslor för dig, menar jag.»
»Jag är inte som Lily Sanderson», svarade Saxon
harmset. .»Jag kommer aldrig att ge Billy Roberts
något tillfälle att slänga mig åt sidan.»
»Det tillfället kbmmer i alla fall, om Charley Long
blandar sig i leken. Lita på mina ord, Saxon, han
är ingen gentleman. Tänk hur han bar sig åt mot
mr Moody! Det var ju alldeles förskräckligt. Och
mr Moody är ändå en stillsam människa, som inte
vill göra en fluga något för när. Billy Roberts skulle
aldrig låta hantera sig på det viset.»
Den kvällen fann Saxon Charley Long väntande
på henne utanför ingången till tvättinrättningen. Då
han kom fram för att hälsa och följa med henne,
vaknade åter den kväljande känsla av obehag, som
han så grundligt bibringat henne. Blodet sjönk inom
henne av rädsla för hans stora och grovå gestalt —
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
