Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Det är ju vår herre som har skapat hästarna»,
sade Saxon.
»Ja, inte är det husbond som har gjort det, så
mycket är säkert. Och hur kan han då ha så
många — tänk bara, tvåhundra stycken! Han
säger, att han tycker om hästar. Men det ska jag
säga er, Saxon, att han bryr sig inte så mycket om
alla sina hästar som jag bryr mig om minsta
tagelstrå på svansen på den ruggigaste av dem. Och
ändå ä’ de hans egendom. Skulle inte det kunna
reta en?» (
»Visst måste det göra det!» förklarade Saxon
skrattande. »Jag tycker också så mycket om
broderade blusar och jag knogar i hela mitt liv med
att stryka sådana åt andra — de vackraste blusar
man kan tänka sig. Det är konstigt, och rättvist
är det inte.»
Billy bet ihop tänderna och såg förargad ut.
»Och när man så tänker på hur somliga skaffa
sig de där blusarna! Det riktigt äcklar mig att
tänka på att fii ska stryka dem. Ni förstår nog vad
jag menar, Saxon. Det tjänar ingenting till att spilla
ord på sådant. Ni vet det i alla fall. Och jag vet
det. Alla människor veta det. Och det vore väl
tusan till värld, om inte män och kvinnor emellanåt
kunde tala med varandra också om sådana saker.»
Det lät nästan som om han velat be om ursäkt
för att han sade detta, men på samma gång var han
trotsig och säker på att han hade rätt. »Så här har
jag emellertid aldrig talat till andra flickor. De
skulle genast tro att jag vill slå fram att jag har
vissa avsikter i fråga om dem. Det är vidrigt att
123
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
